Jag minns när jag var barn och sommarlovet var så långt att det var omöjligt att överblicka. Samma känsla infinner sig varje år. En lång härlig sommar ligger framför mig och är full av sill, färskpotatis och jordgubbar. Rosor, bad och grillkvällar. Gäster, gräsklippning och solnedgångar över åsen. Föredrag i Backåkra, stranden och friluftsteater i Marsvinsholm. Flugor, getingar och fladdermöss.
Och plötsligt har det varit midsommar och snart är det juli. Halva sommaren har gått…hjälp…jag har ju inte hunnit med. Snart blir kvällarna mörka igen.
Men ännu är det juni..ännu ett par dagar och ännu är det långt till hösten…
Kanske måste jag hålla igen. Inte slösa så på tiden. Så sommaren räcker lite längre än ett ögonblick.
Jag håller absolut med Dig, maj försvann som i ett trollslag och det är den månaden jag egentligen tycker bäst om, nu när juni sakta går över i juli så känns det lite vemodigt, jag vill inte ta bort ännu ett fullklottrat kalenderblad och kika vad som är på gång framåt, jag vill stanna här en stund till....
SvaraRadera