Det händer mycket i mitt liv just nu. Ibland känner jag mig förvirrad. Undrar vad jag har gjort för att förtjäna all uppskattning jag får. Visst är jag glad och positiv, men jag är ju som alla andra, med mina fel och brister.
För några dagar sedan kom fyra nya små valpar in i mitt liv. Ensam satt jag i valprummet, orolig inför vad som kunde hända. Jag brukar alltid ha någon vid min sida, men inte denna gång. Så många gånger det har varit komplikationer. Valpar jag fått vrida ut, valpar som varit döda eller halvdöda, valpar som varit alldeles för små och så gick allt hur bra som helst den här gången. Det blev fyra stycken, alla ökar i vikt och jag får sova på nätterna. Vilken tur!!!
Visst har jag haft motgångar i mitt liv. Allt har verkligen inte varit en dans på rosor, men det har lärt mig att uppskatta det positiva. Ingenting ont som inte för något gott med sig. Efter regn kommer solsken, efter gråt kommer skratt.
Jag har så roligt. Tror aldrig jag har haft så roligt i mitt liv. Jag får energi av livet och av alla omkring mig. Vart ska detta bära. Får man må så här bra? Bäst att njuta så länge det varar.
Nya spännande vänner har jag fått. Jag kastar mig ut i cybervärlden och jag får så mycket tillbaka. Hur kan man rynka på näsan åt Facebook. Jag får vänskap, musik, intellektuella samtal och hejdlösa skratt. Det är så kravlöst, ingen ser om jag ens har borstat håret och ändå kastar vi oss runt i dansen. Aningslöst…kanske…men varför ska man alltid vara så försiktig.
Jag har levt tre fjärdedelar av mitt liv och äntligen vågar jag vara ansvarslös.
För tusan…den här sista fjärdedelen tänker jag faktiskt strunta i vad andra säger och tycker. Jag tänker leva mitt liv som jag vill. Take it or leave it!
Jag känner uppriktig lycka över att jag finns och över allt jag har och allt jag får. Hallå livet…håll i hatten!
För här kommer faktiskt jag!
