Pensionat Facebook

Facebook är som att bo på pensionat. Varje morgon kommer vi ner i frukostmatsalen, säger artigt *godmorgon* nickar vänligt till alla som redan sitter vid bordet och uppmärksammar alla nyanlända. Vi äter medan vi småpratar med våra närmaste… kastar iväg en replik till ett annat bord. Delar nattens drömmar och morgonens nyheter. Någon sätter på musik, vi nickar gillande eller konverserar vidare. När frukosten är uppäten omfördelar vi oss. Några tar en promenad, några ska på möte och några sitter kvar och läser tidningen för varandra samtidigt som man småpratar lite om ditt och datt, barnbarn, konst eller sina fantastiska djur. Där sitter vi i sällskapsrummet i olika konstellationer, lämnar en stund men återkommer, fast förvissad om att det alltid är någon där att prata bort en stund med. Så tar vi en promenad i trädgården. Regnar det trängs vi under paraplyerna och snart går vi in igen. Vi ger varandra blinkningar, uppskattande leenden, en vänskaplig puff och vi visar vårt deltagande när någon känner sig ledsen. Där i sällskapsrummet flätas människors tankar till ett nät. Kanske inte alltid i raka trådar utan ett enda virrvarr med pärlor, rosor, guld och silverkorn…visst en och annan gråsten finns där men det är en vacker väv… så många människors livsväv. Till middagen samlas vi igen… vad äter du, vad väljer ni… vinet är rött vitt eller rosa… några avstår, har redan druckit sitt vin i livet… det skrattas, skojas berättas historior… förstulna blickar mellan några som fattat tycke för varandra, någon lämnar rummet i vredesmod. Sport på TV… förflyttningar, en grupp hejar… en annan grupp läser poesi och ytterligare några småpratar medan några målar… Sen skiljs vi åt med önskan om godnatt och sköna drömmar… fast förvissade om att vi ses igen nästa morgon i Facebooks pensionatsmatsal...

Bilder och konst eller konstiga bilder

Jag berörs av bilder. Inte bara de bilder jag ser, utan också av de bilder jag skapar i mitt inre.
Ibland kan bilderna vara en belastning och inte alls behagliga att bära med sig. Bilder över kriget som jag aldrig upplevt, bilder av våld och grymhet, om hur det känns att drunkna eller störta med sitt flygplan mot en fjällvägg.
Oftast är mina bilder en underbar gåva. Lycka är att se det ingen annan ser.

Några vänner säger: "Jag förstår mig inte på konst. Det är bara kludd. Den där Picasso är väl ingen konstnär, man ser ju inte vad det föreställer" eller: " Det där är väl ingen konst att göra, jag skulle göra det bättre själv"

Jag har funderat mycket över orden. Vad är det som gör en bild till konst eller bara en bild? Mitt svar blev: Betraktaren och betraktarens referenser att se någonting bakom bilden.
Därför kan ett helt vanligt familjefoto bli konst när rätt betraktare ser den.
När bilden berör och berättar blir den betydelsefull. Att inte förstå, eller låta sig förstå är som att förvägra sig att förstå varför vi ska äta, dricka, älska…

Under några år undervisade jag i Konsthistoria. Det var fantastiskt. Jag presenterade hundratals bilder och så fick ungdomarna tycka och tänka. Det tog en tid innan de vågade se för det kan vara *skämmigt* att se något som ingen annan ser, men till slut tävlade de om att hitta symboler, fantasier och tankar i bilderna. De började ta med sig bilder och visa för mig och de hittade mycket, de hittade även orden. Jag minns särskilt en ung man, som flera år senare skrev ett brev till mig och berättade att han skrev dikter och vistexter och att han hittade sitt skapande genom bilder han såg i den ram han lärt sig att forma med sina händer, precis som jag sagt.

"Sätt topparna av dina två tummar och dina två långfingrar mot varandra och forma till en ram och se på verkligheten genom den, så ser du så mycket mer än du tror"


Inom mig bär jag bilder jag skulle vilja få ut. Tyvärr har jag inte riktigt den förmågan…det blir inte som jag tänkt…men å andra sidan har jag nog inte heller givit mig tillfälle att ens försöka på riktigt.
Jag ser bilder för min inre syn. Min kunskapshunger har gett mig förmågan att se tradition, religion och historia och min empati ger mig möjligheten att leva mig in i tanken bakom bilden.
Med ordet formar jag berättelsen..
för varje bild
bär ett budskap….

Konsten är bara att öppna sina sinnen och våga se….

Sant

Tala sanning
Säg sanningen…annars
Var alltid sann
The truth, nothing but the truth…so help me God

Vad är sanning?

Här står vi, du och jag och tittar på en händelse. Vi ser samma sak i samma sekund. Du är du och jag är jag. Vi har olika bakgrund, olika uppfostran och olika erfarenheter av livet.

Vi ska snart återberätta händelsen för en tredje part. Oberoende av varandra ska vi krydda händelsen med vår egen upplevelse, färglägga den med vår egen palett.

Våra livsögon har sett det vår själ har avkodat. Du berättar din upplevelse av händelsen och jag berättar min. Det är människans dilemma. Vi ser inte med samma ögon och vi känner inte med samma hjärta.

Jag var vittne till en olycka. Det fanns fler vittnen. Vårt färgseende överensstämde inte. Inte heller andra detaljer och ändå hade vi sett allt. Alla talade sanning. Sin sanning. Sin upplevelse av olyckan.

Jag har tre barn.
Jag har älskat dem lika mycket.
Inte likadant, men lika mycket…mer än något annat i världen…för jag skulle kunna ge mitt liv för var och en av dem.
Vi har olika relationer till varandra. Om mina barn skulle berätta vem jag är skulle det bli tre olika beskrivningar. Alla skulle ha rätt men vem skulle kunna se att de beskrev en och samma person. Då tillkommer även min syn på vem jag är…
Vem har rätt? Vem berättar den absoluta sanningen?
Alla!

En brilliant har många facetter.
Det finns nio miljarder människor på jorden.
Vad är sanning.
Vem ska döma?

Du och jag håller sanningen i våra händer och som två snökristaller smälter de i hop till en vattendroppe av våra händers värme.

Det gäller att tro på människan
Att ingen är helt igenom ond
Att ingen är helt igenom god
Att vi bara är människor som hamnar i olika omständigheter och har olika kraft att tolka vad som är rätt och fel i nuet.

Din sanning och min sanning
skapar krig och fred
brott och straff
rikhet och fattigdom
lycka och olycka

Sanningen är oändlig