Två unga män dök upp och ställde sig bredvid mig…liksom mellan mina vänner och mig. De hade sammanbitna munnar, bleka ansikten och isblå ögon. De bar på något som de höll tryckt mot magen med båda armarna. Något fyrkantigt. De sa ingenting och vi tittade lite på dem men sa inget heller.
Plötsligt tog de ett steg mot mig, satte något under min haka och mot min tinning och jag hörde ljudet av kulsprutor.
Jag kände ingen smärta men jag föll omkull och grät hejdlöst. Männen vände och lämnade platsen utan ett ord. Mina vänner stod långt borta och stirrade på mig med skräckslagna ögon och började sakta gå fram emot mig. En sträckte ut sin hand, en annan hjälpte mig på fötter. De bildade en ring omkring mig och jag hörde hur de viskade: "Skenavrättning".
Jag tvingade mig ur drömmen. Ville vara kvar för att se hur det gick. Ville bort från obehaget.
Vissa drömmer att de flyger medan jag drömmer att jag skenavrättas.
Vad betyder det.
Jag brukar inte direkt fundera över mina drömmar. Mina drömmar handlar oftast om möten med människor, oftast de som inte finns i min närhet längre, Mamma och Pappa, Moster Ellen…människor som betytt mycket för mig, men också vänner från förr som jag egentligen inte tänker på längre.
Ibland söker jag upp dem efteråt. Berättar om min dröm och så skrattar vi och återupptar bekantskpen. Alla hittar jag inte men jag ger oftast inte upp. Det kan ta många år och så dyker något upp som leder min väg…det är en trevlig hobby.
Mina drömmar handlar om möten.
I natt handlade drömmen om att jag blev skenavrättad.
Det var ingen behaglig dröm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar