Roly Polys Rosor

Visit InfoServe for Blogger backgrounds.

söndag 24 oktober 2010

Bonjour Tristesse...

Grå dagar borde ge upphov till inomhuskreativitet. Jag skulle kunna tvätta, sy, stryka, baka, läsa, städa olika skåp…. Ja det finns hur mycket som helst och i stället hamnar jag i soffan med död blick, stirrande ut i grådasket.

-Och nu regnar det också, säger jag med trött stämma.

Ingen hör mig. Maken har sedan länge bänkat sig framför TV:n där racerbilarna surrar som getingar varv efter varv och sonen vilar ut efter gårdagens högskolepärs.

Får nog snart gå och trycka på tvättmaskinen, byta tvätt och trycka igång BÅDE tumlaren och tvättmaskinen på nytt.

- Åh, vad jobbigt!

Vad är det med min kropp. Den blir så ovillig av gråväder. Missnöjd, trött och loj…

Långsamt släpar jag mig upp ur soffhörnet. Tittar på min egen trista uppsyn i spegeln. Sommarfärgen är sorgligt förbleknad och håret behöver klippas. Till och med ögonen är matta och myskläderna förhöjer INTE looken.

Bättre blunda när jag passerar spegeln. Depressionen är nära…

Om jag inte hade blivit väckt och varit tvungen att stiga upp i ottan för tredje dagen i rad hade jag kanske mått bättre. Då kanske rynkorna hade varit mindre framträdande och håret lite glansigare…

- Pyttsan..det är så här du ser ut i verkligheten! Grå, trist och gammal…Vad förväntar du dig?

- Ja, men i solskenet, när jag är lite brun och ögonen är glada…då…

- Hahaha, detta är verkligheten, sex månader minst….

- Jag kunde ju borsta håret, sätta på lite make up och ta på mig något annat….

Så kastar jag blicken ut genom fönstret…ja ut är synd att säga för tunga vattendroppar gör det omöjligt att se genom det… tristessen tar åter överhand och jag faller tillbaka ned bland kuddarna…

-Orkar inte….


2 kommentarer:

  1. Det är klart att Du orkar, se Dig omkring i ditt fina hem och gläds över att det finns dagar då man kan vara inne utan att ha några måsten utanför än att gå en och annan promenad med hundar.Att man känner sig helt hopplös med sitt utseende ibland tror jag hör till åldern och den kan man inte komma ifrån , man får helt enkelt ta skeden i VACKER hand och veta att det inte är bara i vår ålder detta händer, alla kvinnor i vilken ålder det än må vara tänker dessa tankar, så förresten tycker jag så här: VAR LYCKLIG SÅ LÄNGE DU FINNS OCH HAR PERSONER SOM TYCKER OM DIG RESTEN ÄR EN VIDUNDERLIG RESA GENOM LIVET

    SvaraRadera
  2. Ja du Bibbi…du har rätt…och visst blev det bra igen…som jag alltid sa till barnen när de gnällde över att de hade tråkigt…"Så bra! Barn ska ha tråkigt ibland…då blir de kreativa!" De blev arga, men strax därpå var de fullt upptagna med något….precis så är det...

    SvaraRadera