Att vila är inte lätt...

Det blev verkligen sommar. Det är till och med så att jag känner att jag kan göra saker inomhus för sommaren finns kvar där ute., när jag har tid. Vanligtvis brukar jag stressa lite för att hinna vara ute hela tiden. …Det kan ha med mitt norrbottniska ursprung att göra…där sommaren är kort och intensiv.

Efter dagens hundtrim… Klara,moster till valparna…kände jag mig lite sliten…och lite biten också för den delen, så jag släpade ut transportbur med valpar till trädgården, kastade mig i en solstol för att njuta en stund. För säkerhets skull hade jag mamma Nora i hagen, men också en skål mat. Blundade lite, började känna värmen tränga in i själen. Då kom hönsen…

Har höns luktsinne?

De måste ha det, för 17 hönor passerade valphagen, stannade och stirrade på matskålen, kacklade, gick runt och tycket det var slöseri på maten att den stod där utan att någon åt av den. Tupparna höll avståndet… de tycker att fruarna kan kolla läget…inte riskerar de något…nej minsann.

De övriga hundarna låg under min solstol. Ofelia hade ett öga öppet. Hon har lite mer jaktinstinkt än de övriga…

Jag måste ha slumrat till…plötsligt blev det ett herrans liv. En höna måste ha kommit lite för nära. Jag såg en röd svans försvinna in bland pionerna. En av tupparna skyndade till…bredbent kom han sättande…ilsket kucklande. "Nej" ,hann jag få ur mig…

Ofelia kom tillbaka utan fjädrar i munnen, lite slokörad. "Förlåt…"

Strax efteråt kom den nymotionerade hönan…med tuppen hack i häl…vem vet vad han passat på att göra i buskarna… några centimeter från Ofelia, nu djupt sovande.

Jag lutar mig tillbaka igen…skönt.

Då kommer Garibaldi…vars fru jag inte sett på några dagar. Hon ligger förmodligen på ägg någonstans.

Även han passerar valphagen. "Hmm, mat…och hur får man tag på den?" Han vrider och vänder på sin djupblå hals. Funderar ett ögonblick om han ska hoppa in, men kommer på bättre tankar när Nora morrar hotfullt.

Då kommer ett moln och strax därpå känner jag kalla regndroppar på magen.

Jag släpar in allt…regnet är ju välkommet.

När allt är inne igen…kommer solen tillbaka…

Jag stannar nog inne ikväll… och vilar...