Roly Polys Rosor

Visit InfoServe for Blogger backgrounds.

söndag 8 augusti 2010

Sixten bearbetar separationen

Sixtens mamma har åkt med flygplanet…brrrmmm…upp i molnen.
Vi körde med stora bilen till en plats där vi kunde se mammas plan. Vi stod länge och tittade när väskorna lastades och när planet backade och körde ut på startbanan. Vi vinkade åt mamma och åt "peloten" som körde. "Hi då, mamma!"

Hela vägen hem pratade vi om hur flygplanet for med mamma till Stockholm där pappa väntade med bilen och körde hem. Vi pratade om att Sixten, mormor, morfar och morbror ska åka med bilen till Stockholm en annan dag. Vi ska starta och köra till pappa och mamma och till pappas bil som står i garaget.

Så såg vi huset. Påfågeln kom och mötte oss. "Baldi"…
Regnet kom, men kycklingen skulle grillas ute. Stövlar och regnställ på. Sixten hjälpte morfar…eller var det morfar som hjälpte Sixten…

Ris och kyckling kom med gaffelflygplanet…rakt in i Stockolmsmunnen…oj så mycket mat det får plats i en liten tvååring. I ett huj var maten uppäten och i vardagsrummet väntade leksaksflygplanet, som lastades med resväska, mamma och pelot.
Backa, backa, backa…Svänga, svänga, svänga… Fortare, fortare och upp i molnen…. "Hi då!"

"Säg till när du vill sova", sa mormor, medan hon datade. Sixten flög med flygplanet…brrrm
"Vila, stund", sa Sixten, men först måste vi lysa lite med ficklampan på tandtrollen.
Oj…det kryllade av dem. Borsta, spotta, lysa…Alla borta!

Sen lyste Sixten på en massa saker. Morfars mage, under handfatet och under badkaret. Sen lyste vi i boken medan vi läste, i taket och under täcket.

"Mormor!"
"Jaa"
"Morfar!"
"Jaa"

En trött liten kille somnade lugn och trygg. För första gången i sitt liv ska han vara borta från mamma och pappa en hel vecka. Han är en STOR liten pojke, som håller på att erövra världen.

"Hi då… ses i mojjon"


1 kommentar:

  1. oh va härligt, Malena o Jakob ska vara glada att Ni finns, en hel vecka med en tvååring. Vad jag minns så gick det bra att lämna Robin ända tills sista dagen då höll jag på att dööööö innan vi hämtade honom. Ville komma hem så fort som möjligt till honom , jag förstod inte varför, hjärtat höll på att sprängas....det var faktiskt ganska läskigt med den längtan

    pussa lille Sixten, har bara träffat honom som bebies, Hugo som var med då, brukar ibland fråga hur han mår när vi pratar om honom, han minns att vi sa att de var sysslingar...det är rätt kul, lite släktband

    SvaraRadera