Vi har haft en fantastisk sommar, lång och varm och vi har kunnat sitta ute till långt in på kvällarna. Vi har ätit gott och njutit av sol och bad. Och ändå har jag inte hunnit med. Jag vill hålla kvar sommaren länge, länge.
Hela den långa, kalla och snöiga vintern längtade jag.
Jag älskar värme. Kanske är jag egentligen en katt och ingen skorpion. Men…skorpioner lever i öknen, så de gillar ju också värmen.
Det känns ändå lite mysigare att vara katt…mjuk och gosig.
Vem älskar en skorpion?
Augusti.
Som barn och tonåring såg jag nog fram emot det nya läsåret, att träffa klasskompisarna och börja nya aktiviteter, men augusti betydde också gulnande löv, kyliga morgnar och regn. I norr är augusti definitivt början på den långa hösten men i Skåne kan sommaren fortsätta långt in i september. Havet är fortfarande varmt och färgerna är bara moget gröna. Ännu skiftar inte löven i gult.
Stanna kvar ett tag till, sommar!
Trots att jag levt mer än två tredjedelar av mitt liv har jag inte fått nog av sommaren. Jag vill inte ta på skorna. Jag vill gå barfota i det varma gräset. Alltid.
Varför föddes jag i Norden? Kanske för att jag inte skulle uppskatta sommaren så mycket och jag aldrig upplevt kylan och snön.
För varje år som går blir årstidsväxlingarna allt svårare att stå ut med.
Höst betyder sorg.
Vinter betyder död.
Jag vill leva fullt ut så länge jag kan. Jag vill inte ha höst och vinter!
Stanna kvar!
Jag har inte hunnit med i år heller….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar