Konst-igt

Konst är för mig något som någon skapat för att beröra. Det är också något man skapat utifrån sig själv för att man har en drivkraft att uttrycka sig. Om man gör något i spekulativt syfte, eller kommersiellt…är det då konst? Om man gör det..är man då inte förblindad av sin egen förträfflighet eller är man galen?

Salvador Dali skapade konst i sin galenskap. Otrolig, gränslös konst, men när han började skriva sin namnteckning på hundratals vita ark och kasta dem omkring sig eller sälja arken för massor av pengar, ...var inte det hybris?

Om en man, i sitt fulla förstånd, tecknar en nidbild av någon som tusentals människor ser som helig och om teckningen till och med är halvtaskigt gjord, kan man då kalla det för konst? Har man rätt att kränka andra bara för att man är konstnär och vill testa gränser?

Jag minns Ecce Homo. Konstnären lade ned mycket arbete och kärlek i sina bilder. Många människor blev oerhört upprörda, men ingen ifrågasatte det konstnärliga i bilderna.

Att som erkänd konstnär posera med yxa i hand i kvällspressen för att försvara något man gjort för att provocera känns lågt. Det känns inte äkta. Det känns som om man måste göra något för att inte bli bortglömd. Så tragiskt!

Det är tragiskt när skaparkraften tar slut. Kanske till och med så tragiskt att man kan utsätta sig för mordhot. För leker man med elden…..