Valborg i Främmande land

Svenska skolan sjöng in våren i San Augustin Dagen hade varit riktigt varm. En sån där dag då man sitter i skuggan och sippar iskall Sangria istället för att pressa i solen. Det kändes svårt att ta på sig kläder och vi tänkte ”ska vi verkligen”, men Valborg är Valborg och som svensk måste man i alla fall höra ”Vintern ra...” Klockan 18 på Valborgsmässoaftonen bänkade vi oss på Svenska skolans gård, där man satt ut bord och stolar , byggt en scen och till och med arrangerat en liten majbrasa. Många hade samlats på skolgården, de tappra som inte ännu rest tillbaka hem till Sverige. Musikerna började spela Temat ur Änglagård och trots den underbart varma kvällen kände jag en lätt rysning. Nog är jag svensk ändå! Kören, under ledning av Ingela Hellsten sjöng våra älskade sånger och jag kunde verkligen inte låta bli att sjunga med. Vi drack Cava och åt varmkorv och njöt i vårkvällen och glömde alldeles bort hur vårvindar friska brukar blandas med snögloppet där hemma i Norden. Dagen till ära hade man alltså fått tillstånd att tända en liten majbrasa av torra palmblad och några kvistar och även om den inte flammade så stolt mot dunkla skyar, så blåste röken på sångarna och lågorna slickade den heta stenläggningen som ökade på värmen i våra svenska hjärtan. Gunilla Rödströms vårtal om kärlek som kan brinna het i vårens tid eller lugnt och stilla som ett gammalt äktenskap kändes passande och, som en liten pojke så klokt påpekade när majelden falnade, att även kärleken kan slockna men att man kan hitta ny glöd, och se, då flammade elden upp på nytt och allt kändes hoppfullt, precis som det ska göra om våren. Så var det dags för barnen att uppträda. Det var i sanning en talangfull skara som vågade sig upp på scenen. Vi konstaterade att dagens unga inte längre sjungen Idas sommarvisa utan mer om brinnande kärlek, vilket ju var passande i kvällens tema. Outstanding var Alba, som sjöng en egen ballad, med personlig och fin röst och Wilmer som både spelade flyhänt på piano och hade en stark och säker stämma när han sjöng en riktig rocklåt ” All of me” Kvällen avslutades med Gabriella 4 år som sjöng så fint att publiken brast i gråt och rödögda gick vi ut i den sista aprilkvällen, uppfyllda av värme och glädje. Välkommen sköna maj.