Regn och rosor

Äntligen kommer regnet. Vi har haft torrt och blåsigt så länge och regnet kommer som en förlösare. Rinnande ögon och snuva får några timmars frist när regnet binder pollenet som yr i vinden.

Milt i luften och ett stilla strilande regn. Khatarsis….

Ändå kryper det i kroppen av iver…nu vill jag plantera….rosor. Det är lite som att naturens krafter säger…skapa liv! När jag inte längre kan sätta barn till världen…får jag sätta frön och plantor.

Mina rosor är som mina barn…..alla har sin historia och sina egenheter. De är utvalda med största omsorg, några har jag fått och då är de minnen av givaren. Jag har en ros som flyttat runt hela Sverige. Ingen vet ens vad det är för en ros. Jag har fått den av Gudrun. Hos mig heter den Gudruns ros. Gudrun kallar den Mammas ros och när jag ger bort skott från den heter den Ingers ros. Det är underbart att ha gett namn åt en ros. Särskilt i så gott sällskap som Madame Plantier och Maidens Blush.

Rosor…..jag har minst två hundra olika sorter. De är taggiga och egensinniga men när jag kommer ner i trädgården en sommarmorgon och nästan bedövas av doften, vet jag att allt arbete inte varit förgäves. De veckor som de står i blom ger de tillbaka allt. Nu ska jag bara hitta en Himalayan Musk….det verkar inte vara det lättaste.