Ett steg framåt

Påfåglarna har vårkänslor. De ropar. Hanens blå fjädrar är djupare, hans tusen ögon spelar när han spänner upp sin stjärt och hans majestätiska krona skimrar. Han ropar men är ändå nöjd att finnas här och nu. Han speglar sig i bilens lack och är nöjd med vad han ser. Han vet inget om världen. Fast han kan flyga, stannar han. Hans värld är här.

Askan från Island får skrämmande konsekvenser. Då samma vulkan hade sitt utbrott förra gången, berördes inte världen. Då fanns inte ens tanken på att resa bort för nöjes skull.

Idag måste vi flyga kors och tvärs över haven. Eller…

Vad är det vi söker…….en bättre värld? Paradiset?

Kanske ska vi stanna upp ett tag och titta i vår omgivning. Sätt dig på marken och se…vilka små underverk de där stenarna är eller ogräset i gräsmattan….

Snökristallerna, solens brytning i regndropparna, havet.

Fjärilen som fladdrar förbi.

Skönheten finns överallt. Titta bara noga. Det stora finns i det lilla….

Och ändå….i människan finns en strävan…bort…..bort till det okända.

Därför konstruerade vi båtar, hjulet, bilen och flygplanen……..

Hur ska det gå? Vi kan inte bemästra naturen. Så tydligt det blir när naturkrafterna slår till.

Kanske måste vi ta nästa steg nu.

Vart?